KSO - Brahms, Symfoni No. 1
Johannes Brahms: Symfoni nr. 1 i c-moll, op. 68 (1876) «Den nya symfonin är så ärlig, komplex och så lite intresserad av att erbjuda billiga effekter, att den kräver flera lyssningar. Men även en lekman inser att detta är ett av de mest speciella och storslagna symfoniska verken. Beethovens anda svävar över verket.» Så låter vännen och varningsmannen Eduard Hanslicks sammanfattning efter att ha hört uruppförandet av Johannes Brahms' 1:a symfoni den 4 november 1876.
23 år tidigare hade Brahms vän och kollega Robert Schumann skrivit en artikel där han med lovord beskrev den då 20-årige tonsättaren och pianisten som tysk musik framtidshopp och en värdig efterträdare till den ikoniske Ludwig van Beethoven. På ett ögonblick blev Brahms namn känt i hela musiklivet och en betydande förväntansbörda lades på hans unga axlar. När premiären av hans första symfoni ägde rum var både publik och kritiker överens om att verket hade varit värt väntan. Att Beethovens anda svävar över verket är tydligt och medvetet. Vi tas på samma sätt som i Beethovens 5:e symfoni med på en resa från mörker till ljus och tonarten c-moll är densamma. I den sista satsen citerar Brahms på ett subtilt men tydligt sätt ”An Die Freude” – temat från Beethovens 9:e symfoni.
