#torsdagspremiär v. 4 - Orvars urval
Denna vecka är det viddlas filmexpert som står för urvalet
Hej bästa Viddlare!
Nu är det nya året i full gång. Många räknar slantarna så här i januari, och då passar det ju utmärkt att stanna hemma och se bra film istället för att roa sig på stan. Här är några riktigt bra filmer jag valt ut att sparka igång 2019 med.
/Orvar Säfström
Återträffen
När nu Anna Odells X & Y är Guldbaggeaktuell finns det all anledning att se (eller återse) hennes hyllade långfilmsdebut, som belönades med priserna för Bästa film och Bästa manus på galan 2014. I Återträffen målar Odell upp starka och intelligenta frågeställningar om roller, utsatthet och ansvar i ljuset av en klassåterträff. Det är ingen enkel uppgörelse med det förflutna, utan sätter även konstnärens/berättarens roll i fokus.
Äta sova dö
Året innan knep Gabriela Pichlers Äta sova dö baggarna för Bästa regi, Bästa manus och Bästa kvinnliga huvudroll. En brännande aktuell film med flera amatörer i rollistan, däribland en mycket stark instats av Nermina Lukac. Man skulle lätt kunna klassificera Äta sova dö som en film om ”det nya Sverige”, men det är göra det enkelt för sig. Det här är en film om Sverige och oss, punkt. Filmen var Sveriges bidrag till Oscarsgalan 2014.
Jätten
Jag tror ni kan se ett mönster här: Jätten tog hem Guldbaggar för Bästa film, Bästa manus och Bästa manliga biroll 2017. Jätten är en hård, men samtidigt starkt humanistisk film. Genom att upplösa gränserna mellan fantasi och verklighet lyckas regissören Johannes Nyholm i sin långfilmsdebut lyfta en i grunden smärtsam berättelse och ingjuta både livsglädje och hopp. Björn Olssons filmmusikaliska hyllning till Ennio Morricone är värd ett extra omnändande.
Den sista familjen
Känner du till den polske konstnären Zdzislaw Beksinski? Då är det hög tid! Hans mardrömsliknande postapokalyptiska tavlor är som hämtade ur spel eller skräcklitteraturen. I denna biografiska film skildras kontrasten mellan Beksinskis relativt grå vardag och hans konst. Den undertryckta kreativiteten, inte bara hos huvudpersonen utan i hans nevrvrak till son, ingjuter en förvånansvärt positiv känsla mitt i den regnvåta öststatsbetongen.
Love Means Zero
Vi rundar av med två dokumentärer. Den ena porträtterar den legendariske tennistränaren Nick Bollettieri, mannen bakom världsstjärnor som Agassi och Courier. Vid 85 års ålder är priset för framgångarna tydligt skrivet: familjeliv, ekonomi och forna vänskaper ligger i spillor och ingen pokal i världen kan bygga upp lyckan igen. En riktigt bra dokumentär kräver inte förkunskap i ämnet, och är långt mer än en film enbart för tennisentusiasten.
Bikes vs Cars
Den svenska dokumentärfilmaren Fredrik Gertten har varit aktiv i många år, men är kanske allra mest känd här för sin kamp mot fruktjätten Dole (skildrad i filmerna Bananas! 2009 och Big Boys Gone Bananas 2011). Bikes vs Cars är ett vittnesmål om den djupt rotade konflikten mellan bilism och cyklism, och tar vår tids kanske största fråga ner på asfaltsnivå. Enorma ekonomiska intressen eldar på masskonsumtion av fossila bränslen, men här riktas strålkastaren mot individen och vårt ansvar i en värld på väg mot avgrunden.
Publicerad: 2019-01-24 Senast uppdaterad: 2019-01-24